Min busponny...

Hej!
Nu har jag kommit hem från stallet, vilken dag!
Jag har nog nu lärt mig lite att få Rasmus dit jag vill ha honom, få honom att arbeta på rätt sätt och det är då det börjar kärva till. Rasmus är verkligen värdlens snällaste och finaste på hinder, han är väldigt lydig när man hoppar men i dressyen så går det lite halft just nu... ;)
Rasmus har inte så jättemycket muskler över ryggen (i dressyren), så det är klart att han tycker att det är jobbigt att bära upp sig när det går bra. Nu använder jag ju också gramanen så då är det ju lättare för mig att komma åt honom, och också mer krävande för honom.
Idag så stegrade han ganska mycket, bockade lite och tjurade, nästan så fort jag la på skänkeln och försökte få bakbenen mer under sig. Han har liksom hittat stegringen som ett sätt att komma undan jobbet då jag kanske accepterar det lite mycket (vilket jag egentligen inte gör). Jag kanske egentligen ska se det från en annan sida också, att nu har jag äntligen kommit åt honom mer och lullar inte runt lika mycket som i början men han ska ju inte stegra. Men nu testar han på ordentligt! Grr, hmm...
Vi kanske ska ha hjälp med att jobba bort detta av min dressyrtränare eller någon annan, jag har inte lika mycket att sätta emot eller lika mycket erfarenhet som de.

Så nu har vi kommit över "smekmånaden" and the real life start, både på gott och ont!








Med rätt träning ska det nog gå bra, han är ju världens finaste ponny med ett underbart steg men som nu behöver tränas lite mer i dressyr, ja, ni fattar, detta ska vi klara älskade ponni! ♥





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0